En underfunktion i lymfsystemet innebär att lymfvätska blir kvar i vävnaderna (kroniskt ödem). Vätskan omvandlas så småningom till fettväv och ökar kroppsvolymen på ett oönskat sätt. Beroende på hur svår underfunktionen är i lymfsystemet kan det ibland vara oundvikligt att man vill göra en fettsugning. Dels för att minska tyngden av ödemet som kan skada leder och ge snedställningar i kroppen och dels för att till exempel kunna köpa kläder och skor av samma storlek. Det låter väldigt logiskt och enkelt att man då skulle kunna ta bort fettet genom fettsugning. Men innan man väljer fettsugning bör man vara helt införstådd i vad fettsugning innebär för kroppens vävnader och hur man kan öka förutsättningarna för ett lyckat resultat.
Vad består volymökningen av?
Volymökningen består av fettceller som ökat i storlek. Precis som alla övriga celler i kroppen behöver fettcellerna daglig tillförsel av vissa näringsämnen och syre för att överleva. Därför finns det inbäddat i fettväven även blodkärl som förser cellerna med näring samt lymfkärl som har den viktiga uppgiften att transportera bort vätska och slaggprodukter. I fettväven finns också bindväv som binder ihop och stabiliserar fettcellerna.
Risker vid fettsugning
När man gör en fettsugning så sugs därför inte endast fett bort ifrån volymökningen. Detta kirurgiska ingrepp medför även skador på både blodkärl och lymfkärl och bindväv. Tack och lov så kan kroppen reparera skador. Både blodkärl och lymfkärl kan nyskapas. Men, med skadorna som orsakas på fettceller och bindväv, uppstår ett annat problem, nämligen ärrvävnad. Ärrvävnad består av bindväv som bildas för att snabbt ”sy ihop” skadorna. Det vi kallar sårläkning. Ärrvävnad är dock tjockare och tätare än de omgivande oskadade vävnaderna.
Problemet är bara att lymfkärlen inte kan växa igenom lika tjock ärrvävnad som blodkärlen kan. Risken är då stor att det bildas vätskeansamlingar på de ställen där lymfkärlen inte kan växa vidare. Vätskan omvandlas så småningom till fett och det uppstår en bubblig och ojämn vävnad. Eftersom en snabb lymftransport även är förutsättningen för att kroppens immunförsvar ska fungera optimalt ökar även risken för sårinfektion när lymfkärl skadas. När fettsugning sker under narkos, kan även narkosen i sig innebära en ökad risk för vissa personer.
Viktigt med aktivering av lymfsystemet före och efter fettsugning
Det finns forskning som visar att manuellt lymfdränage (MLD) som utförs med rätt tryck stärker lymfkärlens tillväxt genom att behandlingen stimulera en tillväxtfaktor. Forskning visar också att MLD i samband med sårskador ökar förutsättningarna för att lymfkärlen kan växa igenom ärrvävnad. Om man dessutom gör behandlingarna regelbundet under en tid innan fettsugningen så ökar lymftransporten och vävnaderna rensas upp på slaggprodukter som annars kan försvåra läkningsprocessen. Efter fettsugningen är det viktigt att med MLD och/eller självlymfdränage (SLD) ta hand om den extra svullnad som alltid uppstår vid alla operationer.
Gör alltid behandlingar med självlymfdränage (SLD) före och efter en fettsugning för att försäkra dig om bästa möjliga återinväxning av nya lymfkärl.
Tidig upptäckt av lymfödem och lipödem bäst
Allra bäst och minst riskfyllt är om lymfödem eller lipödem upptäcks i ett tidigt stadium. Då kan man tidigt börja göra egenbehandling med SLD som i kombination med rätt sorts kompression ofta kan förhindra att en volymökning blir så stor att det blir fråga om fettsugning.
Svenska Ödemförbundets informationskampanj 2019-2020: Att leva med Kroniskt Ödem
Författare: Helena Janlöv Remnerud, Leg sjuksköterska, Medicinsk Lymfterapeut
Klicka här för att läsa artikeln i pdf-format Läs fler artiklar svenskaodemforbundet.se/kunskap/
